Vill du flyga?
På denna webbplats beskriver vi utvecklingen av flygplatsen och området runt den. För att komma till flygplatsens webbplats klicka på länken nedan.
Gå till Stockholm Skavsta flygplatsPå denna webbplats beskriver vi utvecklingen av flygplatsen och området runt den. För att komma till flygplatsens webbplats klicka på länken nedan.
Gå till Stockholm Skavsta flygplatsNu lyfter och landar flygplanen åter på Stockholm Skavsta flygplats (SSF) och för varje vecka ökar antalet avgångar. En av dem som ser fram emot att återuppta arbetet efter korttidspermittering är Mats Rodgerson, marknadschef på SSF. Mats kanske viktigaste arbetsuppgift är ruttutveckling, ett arbete som få av oss känner till varför det kan vara intressant att få veta hur processen normalt går till.
Flygbolag blir kontinuerligt uppvaktade av olika aktörer med propåer om att starta upp nya linjer. Alla flygbolag har trafikplaneringsenheter som löpande undersöker förutsättningar för nya rutter. Flygplatser gör parallellt samma arbete och ett grundligt förarbete är av största vikt.
Med flygbolag som redan trafikerar en flygplats förs en kontinuerlig dialog om destinationer. Är det ett nytt flygbolag krävs seriösa förberedelser innan kontakt tas. Flygbolag efterfrågar alltid basfakta; hur stor är marknaden i regionen, hur stora passagerarvolymer är realistiska och vilka kategorier av resenärer kan förväntas? Det senare avgörs i hög utsträckning av demografin i regionen, näringslivets sammansättning och platsens attraktionskraft.
Baserat på dessa fakta görs ett gediget analysarbete då en rad aspekter genomlyses; hur ofta flyger personer i upptagningsområdet och vart? Hur ser flygplatsens konkurrenssituation ut på dvs. vilka flygbolag trafikerar närliggande flygplatser inom upptagningsområdet? Hur ser befintliga linjenät ut?
-För att avgöra vilka nya linjer som skulle kunna fungera letar man efter gluggar, (öppningar) i marknaden som kan fyllas, berättar Mats. Stockholm Skavstas linjenät har tex. gluggar i Tyskland, Frankrike och Storbritannien men också i länder österut där det finns en stor potential att växa både på utresande och inkommande sidan.
När en glugg identifierats görs beräkningar för att ringa in till vilken ort inom ett geografiskt avgränsat område i till exempel södra Tyskland som en linje kan vara lönsam. Svaret beror framförallt på sammansättning av resenärssegmentet, affärsresenärer eller privatresenärer men också att balansen mellan ut- och inresande passagerare är bra och att biljettpriserna kan hålla en rimlig nivå för flygbolaget. För att kunna göra beräkningar sammanställs fakta från resebyråernas globala bokningssystem med underlag från. Stockholm Skavsta använder verktyget SABRE som hämtar fakta från de flesta av världens bokningssystem.
– Låt säga att vi vill föreslå flygbolaget att det öppnar en linje mellan Stockholm Skavsta och Berlin, fortsätter Mats. Då tar vi ur SABRE fram uppgifter om hur många personer som årligen reser till Berlin tur och retur från vårt upptagningsområde och vad resenärerna i grova drag har betalat för sina biljetter. Man gör också bedömningar av flygkapaciteten för att avgöra hur mänga passagerare som sitter på ett flygplan i genomsnitt.
När flygplatsen och flygbolaget är ense om att det är intressant att fortsätta dialogen måste ytterligare en rad parametrar falla på plats. Varje flygplan slingas mellan olika destinationer för komma upp till optimalt 12-14 timmars flygplansutnyttjande per dag. Varje plan, varje dag året om. Detta intrikata och tidsödande arbete sköts av flygbolagens trafikplaneringsenhet. Att flygplatsen kan vara flexibel för att tillmötesgå flygbolagets önskemål om avrese- och ankomsttider är en viktig parameter.
Nästa parameter som måste falla på plats är om flygbolaget har flygplan tillgängliga att sätta in på rutten. Om inte, kan ett plan leasas in under förutsättning att rutten förväntas vara tillräckligt lönsam.
När trafikplaneringsenheten bedömer att en ny rutt kan vara möjlig lyfts frågan till flygbolagets styrelse. Varje rutt som ett flygbolag trafikerar är beslutat av styrelsen. Oftast följer styrelsen trafikplaneringsenhetens förslag.
Det säger sig självt att detta arbete tar tid och kräver många avstämningar. Konferenser och mässor är därför viktiga mötesplatser för flygbranschen då flygplatser kan träffa många flygbolag på kort tid. Stockholm Skavsta deltar regelbundet på events, framförallt inom Europa, för att resonera om möjliga rutter.
– Om förslaget vinner gehör i alla instanser tar processen från första kontakt med flygbolaget ungefär två år, berättar Mats. Men ibland kan det ta avsevärt mycket längre tid. När han arbetade med motsvarande uppgifter på Arlanda hände det att det tog fem kanske tio år innan en interkontinental rutt kunde etableras.
Flygbolag blir kontinuerligt uppvaktade av olika aktörer med propåer om att starta upp nya destinationer. Alla flygbolag har trafikplaneringsenheter som löpande undersöker förutsättningar för nya rutter. Flygplatser gör parallellt samma arbete och ett grundligt förarbete är av största vikt.
-Konferenser och mässor är viktiga mötesplatser för flygbranschen då vi som flygplats kan träffa många flygbolag på kort tid, berättar Mats. Vi deltar regelbundet på events, framförallt inom Europa, för att resonera om möjliga rutter.
Med flygbolag som redan trafikerar en flygplats förs en kontinuerlig dialog om destinationer. Är det ett nytt flygbolag krävs seriösa förberedelser innan kontakt tas. Flygbolag efterfrågar alltid basfakta; hur stor är marknaden i regionen, hur stora passagerarvolymer är realistiska och vilka kategorier av resenärer kan förväntas? Det senare avgörs i hög utsträckning av demografin i regionen, näringslivets sammansättning och platsens attraktionskraft.
Baserat på dessa fakta görs ett gediget analysarbete då en rad aspekter genomlyses; hur ofta flyger personer i upptagningsområdet och vart? Hur ser flygplatsens konkurrenssituation ut på dvs. vilka flygbolag trafikerar närliggande flygplatser inom upptagningsområdet? Hur ser befintliga linjenät ut?
-För att avgöra vilka nya linjer som skulle kunna fungera letar man efter gluggar, (öppningar) i marknaden som kan fyllas, berättar Mats. Stockholm Skavstas linjenät har tex. gluggar i Tyskland, Frankrike och Storbritannien men också i länder österut där det finns en stor potential att växa både på utresande och inkommande sidan.
När en glugg identifierats görs beräkningar för vilken ort inom ett geografiskt avgränsat område i t.ex. Tyskland som är intressant. Vilka behov finns i regionen som kan skapa tillräckligt resenärsunderlag för en linje, är det turism till München eller affärsresenärer till Stuttgart?
Svaret på lönsamhetsfrågan beror framförallt på sammansättning av resenärssegmentet, affärsresenärer eller privatresenärer men också att balansen mellan ut- och inresande passagerare är bra och att biljettpriserna kan hålla en rimlig nivå för flygbolaget.
Flygbolagets affärsmodell spelar också roll. Flygbolag som Ryanair och Wizz Air har som affärsmodell som innebär att flyga direkt mellan punkt A och B och ha låga biljettpriser. Flygbolag som SAS och Lufthansa har som affärsidé att ingå i nätverk, flyga till hubbar för anslutningsflyg, täta avgångar och en högre servicenivå och erbjuda bonussystem/lojalitetsprogram för sina kunder.
För att kunna göra beräkningar sammanställs fakta från globala bokningssystem med underlag från resebyråer. Stockholm Skavsta använder verktyget SABRE som hämtar fakta från de flesta av världens bokningssystem.
– Låt säga att vi vill föreslå flygbolaget att det öppnar en linje mellan Stockholm Skavsta och Berlin, fortsätter Mats. Då tar vi ur SABRE fram uppgifter om hur många personer som årligen reser till Berlin T o R från vårt upptagningsområde och vad resenärerna i grova drag har betalat för sina biljetter. Man gör också bedömningar av flygkapaciteten på en route därmed kan man avgöra hur stor beläggning dvs hur mänga passagerare som sitter på ett flygplan i genomsnitt på en viss route. Detta sker på en övergripande nivå utan koppling till enskilda individer. De uppgifter som underbygger vårt förslag ska korrespondera med flygbolagets beräkningar för en möjlig rutt.
– Genom att visa realistiska uppgifter uppfattas vi som trovärdiga, säger Mats, vi och flygbolaget pratar så att säga ”samma språk” och därmed kan en vidare dialog inledas.
När flygplatsen och flygbolaget är ense om att det är intressant att fortsätta dialogen måste ytterligare en rad parametrar falla på plats. Varje flygplan slingas mellan olika destinationer för komma upp till optimalt 12-14 .timmars flygplansutnyttjande per dag. Varje plan, varje dag året om. Detta intrikata och tidsödande arbete sköts av flygbolagens trafikplaneringsenhet. Att flygplatsen kan vara flexibel för att tillmötesgå flygbolagets önskemål om avrese- och ankomsttider är en viktig parameter. Inom flyget finns ”peak-tider” då alla flygbolag vill kunna avgå eller ankomma., därför använder sig riktigt stora flygplatser av så kallade ”slot”-system. En slottid under peak är mycket eftertraktad och kan vara värd sin vikt i guld. Den som har flugit charter har kanske suckat över att avgångarna är okristligt tidiga. Det beror att kostnaderna för att landa och lyfta utanför peak är lägre. Stockholm Skavsta använder inte ”slot”-system och kan vanligen tillmötesgå önskemål om avrese-/ankomsttider.
Nästa parameter som måste falla på plats är om flygbolaget har flygplan tillgängliga att sätta in på rutten. Om inte, kan ett plan leasas in under förutsättning att rutten förväntas vara tillräckligt lönsam.
När trafikplaneringsenheten bedömer att en ny rutt kan vara möjlig lyfts frågan till flygbolagets styrelse. Varje rutt som ett flygbolag trafikerar är beslutat av styrelsen. Oftast följer styrelsen trafikplaneringsenhetens förslag.
Flygbolag och flygplatser fungerar i komplexa miljöer och har inte ensamma beslutanderätt över rutter. Det finns luftfartspolitiska aspekter att beakta. Enligt Luftfartsverket är hälften av all flygtrafik i svenskt luftrum på väg mellan orter utanför Sverige, därför är det rimligt och nödvändigt att varje land har beslutanderätt över sitt luftrum.
Inom EU råder en förenklad administration för flygtrafik mellan länder. Men mellan många länder sluts bilaterala avtal som reglerar flygtrafiken. En bärande princip för bilaterala förhandlingar är balans. För att ta ett exempel; om SAS vill flyga tre avgångar i veckan mellan Sverige och Ryssland får Aeroflot flyga lika många gånger varje vecka. I Sverige har utrikesdepartementet och Transportstyrelsen överblick över alla bilaterala avtal.
Det säger sig självt att detta arbete tar tid och kräver många avstämningar. Konferenser och mässor är därför viktiga mötesplatser för flygbranschen då flygplatser kan träffa många flygbolag på kort tid. Stockholm Skavsta deltar regelbundet på events, framförallt inom Europa, för att resonera om möjliga rutter.
– Det finns många anledningar varför en ny destination inte blir av. Men om förslaget vinner gehör i alla instanser tar processen från första kontakt med flygbolaget ungefär två år, berättar Mats. Men ibland kan det ta avsevärt mycket längre tid. När han arbetade med motsvarande uppgifter på Arlanda hände det att det tog fem kanske tio år innan en interkontinental rutt kunde etableras, minns Mats.
Flygplatser har olika fördelar och arbetar på olika vis för att möta de behov som flygbolagen har. Stockholm Skavsta är en etablerad flygplats med en stabil operationell organisation, en bra kundmarknad och med alla flygplatstjänster tillgängliga på plats. Flygplatsen har en behändig storlek och alla processer för såväl resenär som flygbolag är effektiva och smidiga. På SSF tar så kallade ”turn-arounds” dvs tiden från att ett plan parkerar till att det åker iväg igen bara 30 minuter vilket är väldigt snabbt. På Arlanda tar ”turn-arounds” ofta över en timma.
Att SSF är öppen dygnet runt året om är en stor fördel som underlättar för flygbolag att flyga på de tider de önskar. Upptagningsområdet för SSF är lika stort som Arlandas och omfattar flera storstäder; Stockholmsregionen, Linköping, Norrköping och Örebro, Andra fördelar är att det finns ett miljötak om 6 miljoner passagerare årligen och att flygplatsen ligger utanför ett tättbefolkat storstadsområde därmed inte har lika kraftfulla miljörestriktionerna som för Arlanda.
-Att det finns personer som privat eller genom arbetet väljer att resa via Stockholm Skavsta är A och O för en flygplats, understryker Mats. Det spelar ingen roll hur stort upptagningsområdet är om flygplatsen inte har resenärer. Därför är det viktigt att ha ett attraktivt destinationsutbud men också att erbjuda enkel, effektiv och prisvärd service till resenärerna. Även goda transportmöjligheter till flygplatsen via t. ex. flygbussarna eller prisvärda parkeringsmöjligheter är en viktig del av flygplatsens service.
Flygbolagen betalar för den service de får och avgiftsnivåerna skiljer mellan olika flygplatser. Det kostar mer för ett flygbolag att trafikera Arlanda än att flyga på Stockholm Skavsta för att göra en jämförelse. När nu många av världens flygbolag kämpar för sig överlevnad kan flygbolagens kostnadssituation och nivåer på flygplatsavgifter vara en avgörande fråga där Stockholm Skavsta har en stor komparativ fördel.
-Men, säger Mats, visst finns det utmaningar som vi måste arbeta vidare med. För många flygbolag (med direktflyg) är Ryanair en svår konkurrent. Ryanairs varumärke som lågprisbolag har dessutom delvis färgat av sig på bilden av flygplatsen, tyvärr. Flygplatsen behöver skapa ett eget varumärke som inte är så kopplat till Ryanair för att bli starkare i fler kundsegment. Det gäller i synnerhet som många resenärer norr om centrala Stockholm upplever att Stockholm Skavsta Flygplats är ett avlägset alternativ, avslutar Mats Rodgerson.