I SR Vetandets värld 4:e januari och i Sörmlands-Nyheter samma dag lyfts klimathot, flygutsläpp och forskningslösningar som elplan. Det är mycket bra – detta är frågor ingen av oss kan ducka för. Vi kommer att fortsätta resa, men utsläpp som uppstår genom vårt resande måste minska markant och snabbt. Ett helhetsperspektiv är därför nödvändigt.

Flygsektorn gör sitt yttersta för att reducera sina koldioxidutsläpp och det pågår många samarbeten inom branschen mellan forskare, flygplanstillverkare, flygbolag och flygplatsbolag för att tillsammans lösa samhällsutmaningarna. Men utmaningarna kan inte lösas sektorsvis.

Det är många faktorer som spelar roll; hur flygresenärer tar sig till och från flygplatsen – med kollektivtrafik eller via privatbilism? Om alla säten i flygkabinen är sålda eller inte, om flygplan flyger rakt in för landning eller måste flyga i cirklar, om planet taxar kort eller lång sträcka till/från gaten, hur effektiv flygplansmotorn är och om flygplanet måste bära med extra bränsle för eventuell omdirigering för att nämna några.

En annan viktig faktor är flygruttens längd. Stockholms Skavstas relativa fördel bland Stockholms flygplatser är dess geografiska läge. Eftersom huvuddelen av flygrutterna från Stockholmsområdet går söderut går det att undvika onödiga utsläpp genom att flygrutten är så kort som möjligt. Om Stockholm Skavsta flygplats kapacitet beaktas tillsammans med Arlandas och Brommas i ett flygplatssystem går det att göra miljövinster. När Ostlänken tas i drift blir det än mer realistiskt att tänka flygplatssystem, då det finns snabb kollektivtrafikanslutning mellan centrala Stockholm och Stockholm Skavsta flygplats. Och hela vägen upp till Arlanda också.